De kallas vejps, vapes eller e-cigaretter. De luktar jordgubbe, mango eller mentol. De säljs i butiker runt hörnet och beställs hem i paket från webbutiker. Och populariteten är påtaglig. Men vad är egentligen en vape?
Från kinesiskt apotek till global industri
Historien om vapen börjar i Peking år 2003 – med en apotekare vid namn Hon Lik. Hans pappa hade nyss dött i lungcancer till följd av ett livslångt rökande, och Hon Lik sökte ett alternativ. Hans lösning var enkel i teorin: istället för att bränna tobak och andas in röken, värmer man en vätska tills den bildar ånga. Ingen förbränning, ingen tjära, inget av de tusentals kemikalier som uppstår just i mötet mellan tobak och eld.
Tekniken spred sig långsamt till Europa och USA under 2000-talets första decennium. Under ett par år var det en nischprodukt för teknikentusiaster och dedikerade ex-rökare. Sedan hände något. Runt 2013–2015 exploderade marknaden, driven av en kombination av enklare och billigare produkter, sociala medier och en hel generation som sökte ett alternativ till cigaretten – eller aldrig tänkte röka men ändå ville vara med.
Idag är vaping en av de snabbast växande marknaderna inom konsumentprodukter. Vapes har vuxit snabbt i popularitet och miljontals människor runt om i världen tycker om att använda produkterna. Och i Sverige ser bilden lite annorlunda ut än i övriga Europa: I Sverige är det mycket mer vanligt att använda snus eller nikotinportioner – men vapingen har ändå tagit fäste, och den har tagit fäste snabbt.
Hur fungerar det egentligen?
En vape är i grunden ett batteri kopplat till ett värmeelement. Värmeelementet – coilen – värmer upp en vätska, e-juicen, till en temperatur som omvandlar den till ånga utan att förbränna den. Ångan inhaleras, och med den det nikotin eller de smakämnen vätskan innehåller. Det är hela tekniken.
E-juicen – ibland kallad e-liquid eller e-vätska – är de fyra beståndsdelar som utgör grundreceptet för nästan alla vapevätskor: propylenglykol (PG) som ger halskänslan, vegetabiliskt glycerin (VG) som skapar de stora ångmolnen, smakämnen och – i de flesta fall – nikotin. I Sverige regleras nikotinhaltiga e-juicer av tobaksproduktdirektivet (TPD): max 20 milligram nikotin per milliliter, max 10 milliliter per flaska.
Podsystem, engångsvapes och e-juice – en ordlista
Vapingmarknaden har ett eget språk som kan vara svårt att orientera sig i om man inte rört sig i den. Här är de viktigaste begreppen:
Podsystem är den dominerande enhetstypen på marknaden idag. Det är ett kompakt laddningsbart system bestående av ett batteri och en pod – en liten behållare som rymmer e-juicen och det värmeelement som förångar den. Öppna podsystem låter dig fylla på valfri e-juice. Slutna system använder förfyllda pods som kastas och byts ut. Podsystemen är designade för att vara enkla, diskreta och portabla – de får plats i handflatan.
Engångsvapes är det enklaste formatet: en förfylld, laddad enhet som används tills den är slut och sedan kastas. De är billiga i inköp och kräver inga förkunskaper – du packar upp och börjar använda. Det är ett format som blivit enormt populärt, framför allt bland yngre, och som nu möter hårdnande lagstiftning i Europa på grund av sina miljökonsekvenser och sin tillgänglighet för unga.
E-juice är vätskan som förångas. Utbudet är enormt – hundratals smaker från frukt och godis till tobak och mentol. I Sverige måste nikotinhaltiga e-juicer vara registrerade hos Folkhälsomyndigheten och uppfylla TPD-kraven. Svenska aktörer som OneVape erbjuder noggrant utvalda sortiment av e-juicer – bland annat egna varumärken som Frunk Bar, som kombinerar fruktiga smaker med välbalanserade nikotinstyrkor i ett kompakt format som passar podsystem.
Nic salt – nikotinsalt – är en kemisk form av nikotin som absorberas snabbare i kroppen och ger en mjukare halskänsla vid högre nikotinstyrkor. Det har blivit standard i e-juicer avsedda för podsystem, och förklarar varför podsystemsanvändare kan uppleva en snabbare och mer cigarettlik nikotintillfredsställelse jämfört med äldre vapeformat.
Övergången från cigaretter till vapes
Vapingens tillväxt i Sverige är snabb – men ojämnt fördelad. I den vuxna befolkningen är siffrorna måttliga: år 2024 använde 4 procent av befolkningen (16–84 år) e-cigaretter dagligen eller ibland.
Bland unga ser det annorlunda ut. År 2025 svarade 14 procent av niorna och 21 procent av gymnasietvåorna att de använt e-cigaretter den senaste månaden. Det är siffror som representerar en dramatisk förändring. Det är en viss minskning jämfört med 2022, men en stor ökning sedan 2021 då nivåerna låg på 4–5 procent både bland niorna och gymnasieeleverna.
Parallellt fortsätter cigarettrökningen att minska. År 2024 uppger 5,4 procent av befolkningen i åldrarna 16–84 år att de röker tobak dagligen. Det är historiskt låga nivåer. År 2025 var det 7 procent av niorna och 19 procent av tvåorna på gymnasiet som svarade att de röker – historiskt låga nivåer. Det är en förskjutning som pågår i realtid: cigaretten minskar, vapingen ökar. Huruvida det ena orsakar det andra – eller om de förklaras av samma underliggande faktorer – är en av de mer diskuterade frågorna i forskningen.
Reglerna i Sverige
Sverige har ett relativt strikt regelverk för vapingprodukter. Åldersgränsen är 18 år oavsett nikotinhalt – det gäller alltså även nikotinfria vapes och e-juicer. Nikotinhaltiga e-juicer, som det svenska varumärket Frunk Bar, måste anmälas till Folkhälsomyndigheten och uppfylla TPD-reglerna. Marknadsföring av vapingprodukter är starkt reglerad och påminner i mycket om reglerna för tobak.
På EU-nivå pågår en diskussion om hårdare reglering – smakförbud liknande dem som införts i Danmark och Belgien diskuteras, och engångsvapernas framtid är osäker efter att bland annat Storbritannien beslutat att förbjuda dem. Hur Sverige och övriga EU-länder kommer att agera på detta är idag osäkert.
Varför vann vapen?
Det är kanske den mest intressanta frågan av dem alla.
Svaret är sannolikt en kombination av faktorer. Smakerna spelade en avgörande roll – en mentolcigarett är en mentolcigarett, men en vape – med en e-juice som Frunk Bar – kan smaka som en fruktsallad, ett godis eller en dryck man associerar med sommar och fest. Det sänkte tröskeln markant för den som aldrig tyckt om rökning men ändå var nyfiken. Engångsvapen – billiga, lätta att ta med och med en distinkt social markör – gjorde resten.
Till det ska läggas sociala medier. TikTok och Instagram har fungerat som megafoner för vapingkulturen, med influencers och estetiskt tilltalande produkter i en miljö som många följer. Tillverkarna har förstått marknadspotentialen och producerat produkter till ett pris som gjort dem tillgängliga på ett sätt som tobaksbranschen inte längre lyckas med.
Och sedan finns de rökare som bytte produkt och faktiskt mår bättre. Enligt en rapport från NHS har personer som använder e-cigaretter som hjälpmedel för att sluta röka, tillsammans med professionellt stöd, upp till dubbelt så stor chans att lyckas jämfört med de som använder traditionella nikotinersättningsprodukter som plåster eller tuggummi. Det är ett argument som är svårt att avfärda – och som skapar en genuint komplicerad avvägning för folkhälsoexperterna.
About the Author
